Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. I Sverige lever cirka 250 000 till 300 000 personer med hjärtsvikt, och risken ökar med stigande ålder.
Vanliga symtom på hjärtsvikt
Andfåddhet: Uppstår vid ansträngning eller i vila, ofta på grund av vätskeansamling i lungorna.
Trötthet och orkeslöshet: Minskad fysisk kapacitet och snabb utmattning.
Svullnad: Ödem i ben, anklar eller buk på grund av vätskeretention.
Viktuppgång: Snabb viktökning relaterad till vätskeansamling.
Hjärtklappning: Oregelbundna eller snabba hjärtslag.
Orsaker till hjärtsvikt
Hjärtsvikt kan bero på flera underliggande tillstånd:
Högt blodtryck: Ökar belastningen på hjärtat över tid.
Hjärtinfarkt: Skadar hjärtmuskeln och försämrar dess funktion.
Hjärtrytmrubbningar: Påverkar hjärtats effektivitet.
Klaffel: Fel i hjärtklaffarna som hindrar blodflödet.
Diabetes: Kan leda till skador på hjärtat och blodkärlen.
Diagnos
För att diagnostisera hjärtsvikt används:
Medicinsk historia och fysisk undersökning: Identifiering av symtom och tecken.
Blodprover: Mätning av natriuretiska peptider (BNP eller NT-proBNP) för att bedöma hjärtats belastning.
EKG: Registrering av hjärtats elektriska aktivitet.
Ekokardiografi: Ultraljudsundersökning för att visualisera hjärtats struktur och funktion.
Röntgen av bröstkorgen: Bedömning av hjärtats storlek och eventuell vätska i lungorna.
Behandling av hjärtsvikt
Behandlingen syftar till att lindra symtom, förbättra livskvaliteten och förhindra sjukdomsprogression:
Livsstilsförändringar
Kost: Minska saltintaget för att begränsa vätskeretention.
Motion: Anpassad fysisk aktivitet för att stärka hjärtat.
Rökstopp: Förbättrar hjärtats hälsa avsevärt.
Läkemedel:
ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorblockerare (ARB): Vidgar blodkärlen och minskar hjärtats arbetsbelastning.
Betablockerare: Sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket.
Diuretika: Hjälper kroppen att göra sig av med överflödig vätska.
Mineralkortikoidreceptorantagonister: Minskar vätskeretention och skyddar hjärtat.
Medicintekniska hjälpmedel:
Pacemaker: Reglerar hjärtrytmen.
Implanterbar defibrillator (ICD): Förebygger livshotande arytmier.
Hjärttransplantation: I svåra fall kan detta övervägas.
Att leva med hjärtsvikt
Med rätt behandling och livsstilsanpassningar kan många med hjärtsvikt leva ett aktivt liv. Regelbundna läkarkontroller och egenvård är avgörande för att hantera tillståndet effektivt.
Om du upplever symtom som andfåddhet, trötthet eller svullnad i benen, bör du snarast kontakta en vårdcentral för utredning. Tidig diagnos och behandling kan avsevärt förbättra prognosen vid hjärtsvikt.
Rekommendation